Hav och miljö
Så påverkar bottenfärg havet – och vad du kan göra istället
Ett rent skrov för en renare framtid
Östersjön är ett av världens mest unika – och sårbara – hav. Det är ett nästan helt instängt innanhav med begränsad vattenomsättning, vilket gör att föroreningar och miljögifter stannar kvar under lång tid. Även västkusten påverkas negativt av utsläpp, särskilt i skyddade vikar och småbåtshamnar där vattenomsättningen är låg och påverkan från fritidsbåtar är som störst. Som fritidsbåtägare har vi ett större ansvar än många tror – varje beslut vi tar påverkar det marina ekosystemet.
På Cleanboat brinner vi för att kombinera smarta lösningar med miljöhänsyn. Här berättar vi mer om hur ditt båtliv påverkar havet – och hur du enkelt kan göra skillnad.
Östersjöns utsatta läge
Östersjön är omgivet av flera länder och har över 90 miljoner människor i sitt avrinningsområde. Det innebär att näringsämnen, miljögifter och andra föroreningar snabbt samlas här – men bara mycket långsamt bryts ner eller spolas bort. Brist på syre i bottenvattnet, övergödning, algblomningar och döda bottnar är idag stora problem.
Ett av de mest påtagliga hoten mot havets hälsa är den påväxthämmande bottenfärg som används av många fritidsbåtar. Dessa färger innehåller ofta tungmetaller som koppar, zink eller andra biocider – ämnen som är giftiga för havets organismer.
Bottenfärger – ett osynligt hot
Fritidsbåtar som ligger i vattnet under hela säsongen riskerar att få påväxt av alger, havstulpaner och andra organismer. För att slippa skrapa och rengöra botten varje säsong, väljer många båtägare att måla sina skrov med så kallad antifoulingfärg. Problemet? Färgen läcker gift.
Kopparbaserade bottenfärger är visserligen effektiva mot påväxt, men de skadar också livet i havet. Koppar är giftigt för många vattenlevande arter – även i mycket små mängder. Under en båtsäsong kan en enda båt släppa ut flera gram koppar direkt i havet. Med tusentals båtar i svenska vatten blir den samlade effekten enorm.
Skrovduk – håll båten ren utan kemikalier
Det finns en enkel lösning som både skyddar din båt och havsmiljön: skrovduk.
En skrovduk är en flytande duk i tre lager som installeras vid båtplatsen, där båten sedan skyddas mot påväxt när den inte används. Duken fungerar som en fysisk barriär mellan skrovet och vattnet, vilket förhindrar att syre, ljus och näring når ytan på skrovet. Utan dessa faktorer får havstulpaner och annat mycket svårare att etablera sig.
Resultatet? Ett rent skrov – helt utan giftiga färger, utan borsttvätt och utan manuell rengöring under säsong
Tillsammans för ett renare hav
Det är lätt att känna sig liten inför de stora miljöutmaningarna. Men sanningen är att varje båtägare har möjlighet att göra skillnad. Genom att välja bort giftiga bottenfärger minskar du inte bara utsläppen i havet – du är också med och driver utvecklingen mot ett mer hållbart båtliv.
Genom att välja bort bottenfärg och använda skrovduk bidrar du konkret till att minska utsläppen i Östersjön. Om fler båtägare gör samma val, kan vi tillsammans skapa en märkbar förändring i havsmiljön.
Att skydda havet börjar med de små valen – vid båtplatsen, i hamnen, och i hur vi underhåller våra båtar.
Med skrovduk
-
Inga kemikalier – Du eliminerar behovet av bottenfärg helt och hållet.
-
Mindre underhåll – Ingen skrapning, ingen slipning, ingen ommålning.
-
Tidsbesparing – Lägg båten på duken och slipp oro för påväxt.
-
Skyddar både skrov och miljö – Mindre påväxt betyder mindre motstånd i vattnet och därmed lägre bränsleförbrukning.
Därför är även moderna bottenfärger skadliga
Bottenfärger – även de som kallas ”moderna”, ”miljöanpassade” eller ”låghaltiga” – är i grunden kemiska produkter vars syfte är att förhindra påväxt genom att avge gifter i vattnet. De är alltså inte helt oskadliga bara för att de marknadsförs som nyare eller förbättrade.
Här är några centrala fakta:
- Koppar och zink – fortfarande vanligt förekommandeMånga av dagens godkända bottenfärger för fritidsbåtar innehåller fortfarande:Koppar (Cu) – en tungmetall som är giftig för alger, snäckor, musslor och kräftdjur, även i mycket låga koncentrationer.
Zink (Zn) – ofta tillsatt som komplement eller stabilisator, men också giftig för marina organismer.
➡️ Trots lägre halter än förr, har dessa färger fortfarande en ackumulerande miljöpåverkan, särskilt i skyddade hamnar där vattenomsättningen är låg. - Biocider – bredspektriga gifter
Förutom metaller innehåller många moderna färger även organiska biocider, till exempel:
Irgarol
DCOIT
Diuron
Sea-Nine 211
Dessa ämnen är designade för att vara giftiga för ett brett spektrum av organismer, inklusive mikroorganismer, alger och smådjur. Problemet är att: De bryts ofta ner långsamt i naturen.
De kan påverka icke-målarter, som viktiga plankton, fiskyngel och bottenfauna.
De misstänks ha hormonstörande effekter i vissa arter. - Effekten är lokal – men påverkan är långvarig
Färgerna är avsedda att läcka ut precis vid skrovet. Men i verkligheten sker spridning till: Sediment i hamnar – där koppar och andra ämnen ansamlas.
Omkringliggande vatten – där plankton, fiskar och bottenlevande arter exponeras.
Marina livsmedelskedjor – genom bioackumulering.
I skyddade vikar, hamnar och marina reservat kan detta skapa lokalt miljögiftiga zoner som stör balansen i ekosystemet.
Borsttvätt – effektivt, men används sällan tillräckligt ofta
Borsttvätt är en smart och miljövänlig metod för att hålla båtens skrov fritt från påväxt – helt utan giftiga bottenfärger. Genom att mekaniskt borsta bort alger och havstulpaner kan man förhindra att påväxt får fäste och därmed minska både bränsleförbrukning och underhåll.
Men borsttvätt kräver rutin för att fungera effektivt. För att hålla skrovet rent under hela båtsäsongen rekommenderas att man kör en borsttvätt var tredje till var fjärde vecka. Under de varmaste sommarmånaderna, när tillväxttakten är som högst, kan det till och med behövas tvätt varannan vecka för att förebygga att havstulpaner och andra organismer etablerar sig.
I praktiken tvättar dock de flesta båtägare alldeles för sällan. En eller två borsttvättar per säsong är vanligt – ofta för sent, när påväxten redan har hunnit sätta sig fast. Då blir resultatet begränsat, och risken för sämre prestanda, högre bränslekostnader och omfattande rengöring vid upptagning kvarstår.
Det är alltså inte tekniken som brister, utan användningen. Borsttvätt fungerar – men bara om den används förebyggande och regelbundet. För den som vill ha ett helt giftfritt båtliv utan att behöva planera tvättintervaller, kan skrovduk vara ett ännu enklare alternativ. Då skyddas skrovet redan vid förtöjning, utan kemikalier eller upprepade tvättar.
Oavsett metod är slutsatsen tydlig: ett rent skrov kräver kontinuerlig omsorg – inte en engångsåtgärd.
-
Bränsleökning: Studier visar att måttlig till kraftig påväxt kan öka bränsleförbrukningen med 10–30 %, beroende på båtens typ, storlek och användning.
-
Prestandaförlust: Förutom ökad bränsleåtgång påverkas även båtens topphastighet och manövrerbarhet negativt.
-
Ekonomisk och miljömässig effekt: Ökad bränsleförbrukning innebär både högre kostnader för ägaren och större utsläpp av växthusgaser.
Naturskyddsföreningen rekommenderar skrovduk
Fler och fler båtägare vill ha ett renare båtliv – både för skrovets skull och för havets framtid. I sin guide ”5 sätt att slippa bottenmåla” lyfter Naturskyddsföreningen fram skrovduk som ett av de bästa alternativen till traditionell, giftig bottenfärg.
Enligt Naturskyddsföreningen är skrovduken särskilt lämplig för dig som:
- Har en fritidsbåt med utombordsmotor/drev
- Lägger till på samma plats hela säsongen
- Vill undvika giftiga utsläpp i hamnen
Dessutom kräver skrovduken minimalt underhåll jämfört med traditionell skrapning och ommålning. Det gör den inte bara miljövänlig, utan också praktisk och tidsbesparande.
Genom att välja skrovduk visar du omtanke – både om din båt och om våra hav. Ett litet val, med stor påverkan.
👉 Läs mer på Naturskyddsföreningens webbplats: www.naturskyddsforeningen.se